Allt om Tequila
Tequila har sitt ursprung frĂ„n den mexikanska staden Tequila. Man gör tequila pĂ„ tequilaagave, en blĂ„, enhjĂ€rtbladig vĂ€xt som finns i agaveslĂ€ktet. Drycken fĂ„r endast kallas för tequila om den uppfyller de regler som Ă€r uppsatta av Consejo Regulador del Tequila – en organisation som fokuserar pĂ„ att bevara tequilans standard. De destillerade alkoholdrycker som görs frĂ„n agaveslĂ€ktets arter har samlingsnamnet Mezcal, men det som skiljer tequila frĂ„n övriga drycker gjorda pĂ„ agavevĂ€xter Ă€r att tequila Ă€r ursprungsskyddad och görs av specifikt tequilaagave. Man fĂ„r enbart tillverka tequila pĂ„ ett fĂ„tal stĂ€llen i Mexico. Dess produktion Ă€r strikt reglerad av mexikansk lag, och kontrollen av att dessa regler följs Ă€r hĂ„rt Ă„tstramad. I slutet av 1990-talet slöt EU ett avtal med Mexiko om att försvara ursprungsskyddet, just för att det tidigare var fullt lagligt att sĂ€tta namnet “tequila” pĂ„ drycker som egentligen inte ens var i nĂ€rheten av Ă€kta tequila, vilket ledde till sprit med dĂ„lig kvalitet. Man har med detta avtal lyckats stĂ€nga ner olaglig produktion av tequila. Det Ă€r först nyligen som exklusiv 100% tequilaavanage har börjat nĂ„ den europeiska konsumenterna. Det gĂ„r Ă„t drygt 50 000 plantor varje mĂ„nad för att tillverka bĂ„de mezcal och tequila. För att kunna identifiera tillverkaren ska alla sorter ha ett NOM-nummer. Tillverkning Ingen rĂ„vara för sprittillverkning tar sĂ„ lĂ„ng tid att odla som agaven. Det kan ta upp till 10 Ă„r innan den skördas första gĂ„ngen. Agaven skördas för hand med hjĂ€lp av ett spett – Coa – som har en vass metallklinga i spetsen. De mĂ€n som skördar agaven kallas för jimadores, ett namn som kommer frĂ„n det spanska ordet jima, vilket betyder “skörd”. NĂ€r man vĂ€l skördar agave huggs stammen ren frĂ„n bladen – bara stammen kan vĂ€ga mellan 40 och 80 kilo. Den avskalade stammen tillreds olika beroende pĂ„ om man vill göra en finare eller billigare typ av tequila. Den industriellt tillverkade tequilan spĂ€ds ut med melass eller nĂ„gon annan billig sockerart. Man destillerar denna i en Patent Still eller kolonndestilleringsapparat. Den finare tequilasorten destilleras genom att rosta agavestammen i enkelpannor, oftast i en traditionell tegelugn. Olika smaker tas fram beroende pĂ„ hur lĂ€nge den destilleras. Destilleringen sker minst 2 gĂ„nger, och efter den andra gĂ„ngen blir tequilan fĂ€rglös och fĂ„r en alkoholhalt pĂ„ 55-70%. Den billigare varianten blir gyllene dĂ„ den ofta fĂ€rgas med sockerkulör. Under destilleringen omvandlas stĂ€rkelsen till socker. NĂ€r rostningen Ă€r klar maler man stammen och tvĂ€ttar ut sockret. Den vĂ€tska som framtrĂ€der frementeras, det vill sĂ€ga det ska jĂ€sa, nĂ„got som sker under en strikt kontrollerad process. HĂ€lsosamma bakterier producerar hĂ€r olika syror, vilket gör att smaken förĂ€ndras. Man lagrar inte tequilan sĂ„ lĂ€nge, det rĂ€cker med 2-3 mĂ„nader, men i vissa fall kan man lagra den sĂ„ lĂ€nge som 10 Ă„r. Smaken förĂ€ndras dock inte mycket mer efter 5 Ă„rs lagring. De finare sorterna av tequila lagras pĂ„ olika sorters ekfat. Tequila delas upp i tvĂ„ olika klasser, “agave” och “mixto”. Enligt lag ska mixto innehĂ„lla minst 51% agavesaft, resten ren sprit och eventuellt saft frĂ„n sockerrör eller majs. agave-varianten görs pĂ„ 100% agave och fĂ„r inte innehĂ„lla tillsatser. Det finns en del tequilasorter som innehĂ„ller mindre mĂ€ngder smakĂ€mnen, exempelvis sherry, kokosnöt och plommonkoncentrat. Detta Ă€r för att ge drycken en annorlunda karaktĂ€r. Det finns 5 olika typer av tequila: 1. Añejo lagras pĂ„ ekfat i minst 1 Ă„r, men inte lĂ€ngre Ă€n 3 Ă„r. Vid sĂ„ lĂ„ng lagring fĂ„r den 2006 Ă„rs benĂ€mning Extra Añejo. Den lagras ofta pĂ„ ett redwood-, sherry- eller Kentucky bourbonfat och fĂ„r inte ha en kapacitet över 600 liter. 2. Blanco eller Plata Ă€r en olagrad vit tequila. Denna anvĂ€nds frĂ€mst för att tillreda drinkar. 3. Oro Ă€r ocksĂ„ en olagrad tequila. Den blir vit av dess tillagda fĂ€rg- och smakĂ€mnen för att likna lagrad tequila (plata). Detta Ă€r nĂ€stan alltid tequila mixto, och anvĂ€nds frĂ€mst för att tillreda drinkar. 4. Reposado (betyder “vilad”). Den hĂ€r lagras pĂ„ ekfat mellan 2 mĂ„nader och 1 Ă„r. 2016 var den totala produktionen av tequila över 278 miljoner liter, varav nĂ€rapĂ„ 88 miljoner var Ă€kta 100% agave. JĂ€mfört med tidigare Ă„r kan man se att trenden gör att 100% agave-tequila börjar föredras framför mixto. De frĂ€msta sorterna tillverkas runt staden Tequila, medan övriga (sammanlagt 20%) tillverkas i GuadalajaraomrĂ„det. Tequila Ă€r utmĂ€rkt att anvĂ€nda som bas i olika drinkar. Vanliga drinkar som innehĂ„ller tequila Ă€r Margarita, Long Island Ice Tea, Tequila Sunrise och Frozen Margarita. NĂ„gra drinkar och dess historia Margarita Margarita Ă€r en drink som bestĂ„r av tequila, limejuice, cointreau och is. Den serveras i ett saltkantat glas. Man serverar det oftast i ett vanligt cocktailglas men det hĂ€nder att den Ă€ven serveras i ett whiskyglas. Det finns mĂ„nga olika berĂ€ttelser om hur drinken kom till. NĂ€r man under förbudstiden (1920-33) förbjöd spritförsĂ€ljning i USA Ă„kte man i stĂ€llet till bland annat Mexico för att dricka. Den i USA sĂ„ populĂ€ra drinken Brandy Daisy (bestĂ„ende av sprit, likör och juice) ersattes dĂ€r av Tequila Daisy – en drink som pĂ„minde om Brandy Daisy, med undantag frĂ„n att man anvĂ€nde tequila i stĂ€llet för den ursprungliga spriten. Margarita Ă€r ett mexikanskt kvinnonamn, precis som Daisy Ă€r ett amerikanskt. Det betyder “tusensköna” pĂ„ bĂ„de spanska och engelska, och till drinkens Ă€ra döptes mĂ„nga kvinnor till detta. Ett exempel Ă€r Peggy Lee, vars riktiga namn var Margaret. Hon sĂ€gs ha fĂ„tt namnge drinken nĂ€r den gjordes av en bartender i Texas 1948. Drinken kom dock som tidigast pĂ„ tryck, dĂ„ namngedd Margarita, nĂ€r receptet publicerades i tidsskriften Esquire Ă„r 1953. Long Island Ice Tea Robert Butt arbetade som bartender i en bar pĂ„ Long Island, New York, Ă„r 1972. Han hĂ€vdar att han Ă€r upphovsmannen till Lond Island Ice Tea. Det sĂ€gs dock att originalet – Ă€ven om det Ă€r lite annorlunda frĂ„n dagens variant – skapades redan under 1920-talet nĂ€r det rĂ„dde alkoholförbud i USA. Mannen som uppfann drinken kallades för “Old Man Bishop” och bodde i ett mindre samhĂ€llet vid namn Long Island i Kingsport, Tennessee. Drinken blev flera Ă„r senare fullĂ€ndad av hans son, Ransom Bishop. Den hĂ€r varianten inkluderade whisky, lönnsirap och olika delar av fem spritsorter, snarare Ă€n dagens moderna som bestĂ„r av cola och lika delar av fem spritsorter.
LÀs hela inlÀgget