Tonic är idag en av världens vanligaste förekommande drinkutblandningar. Från början hade emellertid tonic en avsedd användning som var för allt annat än en kulinarisk eller festlig förnöjelse. Den första användningen av tonic kan spåras till Peru under tidigt 1600-tal när spanska pilgrimer prövade att blanda vatten med bark av Cinchona-trädet. Det presenterades då som ett potentiellt botmedel mot malaria. Användadet av tonic hade dock en förhållandevis stagnant utveckling där efter och dess förekomst i mer kommersiella sammanhang kom att vänta.
1817, nästan 200 år efter vad som betraktas som det första påträffandet av tonic, upptäckte de franska forskarna Pelletier och Canentou ett sätt att extrahera kinin, Cinchona-barkens medicinskt sett mest kraftfulla beståndsdel. De kom kort därefter att etablera en fabrik där de kunde påbörja produktion för att sedermera sälja slutprodukten som ett medel för att motverka malaria. Den starkt beska karaktäristiska smaken gjorde dock att många konsumenter snabbt kom att efterfråga ett alternativt sätt att inta sin dagliga dos. Brittiska kolonialister belägna i Indien kom således på ett sätt att förmildra den beska smaken, genom att blanda kinin-extraktet med vatten, socker, lime och gin. Därigenom kom de också att skapa en första version av en av modern tids mest populära drinkar, Gin & Tonic. Den reviderade versionen av kinin-extraktet gav också upphov till ett mer casual användningsområde än sin föregångare och snart därefter börjades sötat kinin- vatten säljas. Kommersialiseringen av tonic kom att generera nya användningsområden och i slutet av 1800-talet började vissa tillverkare tillsätta kolsyra i vattenblandningen.
Produktionen av tonic ökade snabbt
Den ökade populariteten i kombination med en hög efterfrågan av kinin från kolonialister belägna i malariadrabbade områden gjorde att tonic-produktionen ökade avsevärt. De stora kvantiteterna av kinin som kom att efterfrågas gav upphov till ett ogenomtänkt, extremt skördande av Cinchona-träd vilket resulterade i att dessa var nära på att dö ut. För att undvika ett sådant öde och kunna fortsätta förse sina utplacerade kolonialister började britter och holländare smuggla ut Cinchona-frön från Sydamerika med avsikt att börja odla dessa på sin respektive hemort. Holländarna visade sig vara betydligt bättre på att bearbeta och odla träden, och vid Första Världskrigets början hade man nästintill skapat ett monopol på kinin-handeln. Cinchona-träden kom dock senare att planteras i Afrika som där efter stått för majoriteten av kinin-produktionen tillsammans med syntetisk kinin som utvecklades under 1900-talets senare hälft.
Från medicin till drinkutblandning
Utvecklingen i modern tid har sett hur tonic fått en successivt mindre medicinsk funktion och en alltmer framträdande roll som en festlig och välsmakande utblandning av drinkar och cocktails. I takt med att användandet har riktats mot mer vardagliga och festliga tillfällen har också kininhalten sänkts avsevärt då den halt som förekom i dess föregångare med medicinskt syfte är alldeles för hög för vardagsdrickande. Även kinin i små halter, likt de som förekommer i tonic idag, har dock visat sig ha en viss hälsosam effekt, bland annat i att det stimulerar matsmältning.
Tonic blev läsk
Sedan 1980-talet har emellertid produktionen av tonic tagit en alltmer alarmerande och negativ törn. Läsktillverkare har vid vidare kommersialisering av tonic börjat tillsätta sötningsmedel, och då primärt isoglukos, samt andra aromämnen. Idag består en stor del av marknadens tonicvatten primärt av dessa syntetiska substanser istället för äkta råvaror. Detta har skapat huvudbry hos såväl finsmakare, på grund av den markanta försämringen av smaken, samt hälsomedvetna konsumenter, på grund av sötningsmedels negativa effekt på hälsan.* Det här vill vi på Swedish Tonic ändra på! Därför att vi tagit fram en tonic som är tillverkad på gammaldags vis på riktiga råvaror. Det ger Swedish Tonic en unik smak som måste upplevas. Vår tonic finns både som tonicsirap & som tonicvatten.
* (Inte bara det, tonic med höga mängder sötningsmedel har också en ordentlig påverkan på din baksmälla. Så misströsta inte ginen nästa gång du vaknar upp bakfull – se till att byta ut din tonic istället!).